Återbetalningstid för solceller – så räknar vi

1. Hur mycket panelerna producerar

Årsproduktionen kommer från PVGIS, EU-kommissionens Joint Research Centres beräkningsverktyg, som vi har frågat för 22 orter, fem väderstreck och tre taklutningar. PVGIS bygger på satellitmätt solinstrålning 2005–2023 och räknar med 14 procent förluster i kablar, växelriktare och smuts. För ett söderläge med 27 graders lutning i Stockholm blir det 958 kWh per installerad kW och år – 8 kW ger alltså 7 664 kWh ett normalår. Energimyndigheten anger 800–1 100 kWh per kW som normalt för ett oskuggat söderläge med 30–50 graders lutning. PVGIS förutsätter fri sikt mot himlen; träd och grannhus som skuggar sänker produktionen, och då ska du skriva in din egen siffra i kalkylatorn (ta den från offerten). JRC:s manual beskriver standardförlusten som tänkt att även täcka åldrande, och vi drar dessutom av 0,3 procent per år som Energimyndigheten gör – ett försiktigt val.

• PVGIS – Photovoltaic Geographical Information System (EU JRC)
• Energimyndigheten: Välj en anläggning som passar dina behov 800–1 100 kWh per kW

2. Hur mycket du använder själv – timme för timme

Solel som används i huset är värd ungefär tre gånger så mycket som solel som säljs (steg 3 och 4), så egenanvändningen är den viktigaste siffran efter priset. Den går inte att räkna ut ur årssummor, eftersom den beror på om du använder el just de timmar solen skiner. Vi har därför simulerat alla 8 664 timmar under prisåret 1 oktober 2025–26 september 2026: solinstrålningen timme för timme från SMHI:s modell STRÅNG i Luleå, Sundsvall, Stockholm och Malmö, omräknad till ett tak med 27 graders lutning, mot ett hushåll vars förbrukning över dygnet följer den tyska branschorganisationen BDEW:s standardprofil för hushåll (det finns ingen öppen svensk timprofil). I eluppvärmda hus antar vi att 5 000 kWh är hushållsel och att resten går till uppvärmning, fördelad efter hur kallt det var timme för timme enligt SMHI. Tabellen visar resultatet i Stockholm. Energimyndigheten anger 20–50 procent som normal egenanvändning för en villa, och när Energimyndigheten och RISE testade villasystem på 3–6 kW, räknat mot en antagen förbrukningsprofil för ett hus som använder 16 400 kWh om året, var egenanvändningen som lägst 35 procent under sommarveckorna och 100 procent vintertid.

• SMHI: STRÅNG – modell för solstrålning
• BDEW: Standardlastprofile Strom (H25, 2025)
• Energimyndigheten och RISE: Provning av solelsystem för villor, slutrapport 2021 (pdf)

3. Vad en egenanvänd kWh är värd

En kWh solel som du använder själv sparar allt du annars hade betalat för den kWh:en: spotpriset just den timmen, elhandlarens påslag, elnätets rörliga överföringsavgift och energiskatten – och 25 procent moms på alltihop. Spotpriset är viktat med de timmar solelen faktiskt används, och det är lägre än årets snittpris eftersom solen skiner när elen är billig. Energiskatten är 36,0 öre per kWh exklusive moms sedan 1 januari 2026 (26,4 öre i Norrbottens, Västerbottens och Jämtlands län och några kommuner till). Överföringsavgiften är medianen för villor i Energimarknadsinspektionens statistik för 2026: 24,6 öre för jämförelsekunden med 20 A säkring och 20 000 kWh, 35,6 öre för 16 A och 5 000 kWh. Påslaget på 5,0 öre är en schablon – det finns ingen officiell statistik. Allt kan ändras i kalkylatorn.

• Skatteverket: Skatt på el
• Energimarknadsinspektionen: Nätavgifter – elnät (statistik 2026)

4. Vad en såld kWh är värd

Överskottet säljer du till en elhandlare, som i regel betalar spotpriset för varje kvart, ibland med ett avdrag för handelskostnader. Dessutom betalar elnätsföretaget ersättning för nätnytta – 4,8 öre per kWh hos Vattenfall Eldistribution 2026. Moms tillkommer inte för den som inte är momsregistrerad. Skattereduktionen på 60 öre per såld kWh gäller inte för el som matas in från 1 januari 2026. Såld solel är värd mindre än årets genomsnittliga spotpris, eftersom överskottet uppstår mitt på dagen under sommarhalvåret när elen är som billigast – i SE3 och SE4 är skillnaden stor.

• Skatteverket: Mikroproduktion av förnybar el – privatbostad
• Vattenfall Eldistribution: Ersättning för egenproducerad el
• Elpriser: Elpriset just nu.se (spotpriser per kvart)

5. Vad anläggningen kostar efter grönt avdrag

Om du inte skriver in ett pris räknar kalkylatorn med 18 400 kr per kW inklusive moms. Det är snittpriset för en nyckelfärdig villaanläggning på 5–10 kW 2024 enligt Sveriges rapport till IEA:s solcellsprogram (14,7 kr per watt exklusive moms), samma siffra som Energimyndighetens Solelkalkyl använder. Skattereduktionen för grön teknik är 15 procent av arbete och material, och vid fast pris får arbete och material räknas som 97 procent av totalpriset. För 8 kW: 147 200 kr × 0,97 × 0,15 = 21 417 kr i avdrag, så du betalar 125 783 kr.

• IEA PVPS: National Survey Report of PV Power Applications in Sweden 2024
• Skatteverket: Så fungerar skattereduktionen för grön teknik

6. Från årsbesparing till återbetalningstid

Första året sparar villan i exemplet 8 028 kr: 3 480 kWh egenanvänd solel à 1,67 kr och 4 180 kWh såld à 0,53 kr. Sedan räknar vi precis som Energimyndighetens Solelkalkyl: anläggningen är i drift 99,9 procent av tiden, produktionen minskar med 0,3 procent per år, växelriktaren byts efter 15 år för 3 750 kr per kW och livslängden är 30 år. Varje års besparing räknas om till dagens pengar med en kalkylränta på 2 procent – det Energimyndigheten använder för privatpersoner, som enligt myndigheten kan räkna med 1–4 procent. Kalkylräntan är det du hade kunnat tjäna på pengarna någon annanstans, eller räntan på ett lån. Med de antagandena har anläggningen betalat sig efter 25 år och gett +3 600 kr efter 25 år. Utan kalkylränta tar det 20 år. Vi räknar återbetalningen från det år då resultatet blir positivt och förblir det – växelriktarbytet år 15 kan annars ge en tillfällig återbetalning som äts upp igen. Solelen kostar, sett över 30 år, 0,90 kr per kWh att producera.

• Energimyndigheten: Solelkalkylen metoden och förvalen vi utgår från

Testat mot Energimyndighetens och Skatteverkets egna exempel

Räknekärnan kör vi mot Energimyndighetens Solelkalkyl – samma beräkningstjänst som myndighetens webbsida använder – med myndighetens förval och sex varianter av dem. Nuvärdet av intäkterna blir exakt detsamma, kronan för krona, och produktionskostnaden per kWh stämmer på fem värdesiffror. Med förvalen (18 400 kr per kW, 900 kWh per kW, 40 procent egenanvändning, 2 kr per köpt och 0,55 kr per såld kWh) ger båda 23 års återbetalningstid och 0,93 kr per kWh. Skattereduktionen stäms av mot Skatteverkets exempel: en faktura på 200 000 kr ger 29 100 kr i avdrag. Solpositionen och omräkningen från horisontell instrålning till ett lutande tak kontrolleras mot PVGIS egna timvärden för Stockholm 2020 (1,0 och 1,4 procents skillnad över året för söder respektive öster). En skillnad mot Solelkalkylen finns: när det samlade resultatet passerar noll strax före växelriktarbytet visar myndighetens tjänst ibland ett tidigare år än vi, eftersom vi väntar tills resultatet förblir positivt.

Det här räknar kalkylatorn inte med

Ingen kalkyl kan veta allt om ditt hus. Det här ingår inte, och du får själv väga in det:

• Effektavgift. Hos nätbolag som tar betalt för månadens högsta timmar sparar solcellerna bara om de producerar just de timmarna – husets högsta förbrukning brukar komma när solen inte skiner.
• Skatt på såld el. Inkomsten är skattefri för de flesta tack vare schablonavdraget på 40 000 kr per privatbostad och år, men avdraget räknas mot alla inkomster från bostaden, även uthyrning.
• Framtida elpriser. Kalkylatorn räknar med det senaste årets spotpriser. Du kan skruva dem upp eller ned. Energimyndighetens scenarier pekar på ett spotpris kring 50–60 öre per kWh i genomsnitt 2030–2060, enligt myndighetens Solelkalkyl.
• Energiskatten 2027. Finansdepartementet har remitterat ett förslag om att slopa indexeringen av energiskatten på el 2027. Det är inte beslutat.
• Skuggning, snö och underhåll utöver det PVGIS och Energimyndighetens antaganden redan täcker.
• Batteriets åldrande och intäkter från stödtjänster – se sidan om batteri.